Ökande resursförbrukning och en växande befolkning pressar världens ekosystem. Näringslivsstödda miljöprojekt och ekologisk kompensation är en trend på uppgång. Di besöker Katrineholm, där techjätten Amazon är en av finansiärerna bakom skapandet av en artrik våtmark.
(Dagens industri, 29 juni 2021)
En torr försommardag strilar ett beskedligt vattenfall fram i den underjordiska knutpunkten för centrala och östra Katrineholms dagvattensystem.
Ned till det lodräta betongschaktets bottennivå är det 30 meter. Där nere löper regnvattnet vidare genom en 900 meter lång tunnel under staden. ”Urban exploring” står klottrat på en vägg vid ingången som ett minne från en oinbjuden besökare. Annars kommer sällan någon hit över huvud taget.
Samtidigt finns här brännpunkten för ett vatten- och hållbarhetsprojekt med en uppskattad kostnad på hundratals miljoner kronor. Här sammanstrålar också kommunens intressen med de hos ett av världens största techbolag i ett svenskt exempel på en groende trend med näringslivsfinansierade miljöprojekt.
Kommunens problem är att det strilande vattenfallet vid kraftiga regn byter skepnad till en underjordisk stormflod som blir svårare att hantera i takt med att tätorten växer. I början av juni efter ett skyfall var det nära ögat.
”Eftersom marken var mättad och systemen fulla var det på håret att det svämmade över. Det skulle ha inneburit vatten på gator, bilvägar och i källarutrymmen”, säger Linda Aldebert, som är miljöstrateg och kommunekolog i Katrineholm.
Tanken är att en förlängd och upprustad tunnel ska avlasta dagvattensystemet medan en nyskapad våtmark nedströms ska bromsa höga vattenflöden och agera som ett naturligt reningsverk. Våtmarken ska dessutom i sig bli en ny och artrik biotop. Allt ska stå färdigt 2026.
”Staden måste skyddas. Det tyngst vägande skälet bakom projektet är att klimatanpassa staden och att hitta lösningar för att skydda mot översvämningar”, säger Linda Aldebert.
I området där kommunen vill minska översvämningsrisken ingår det logistikcentrum där Amazon Web Services, den amerikanska techjättens avdelning för molntjänster, har ett av sina tre svenska datacenter. Efter att ha fått en förfrågan från kommunen delfinansierar bolaget projektets två delar med omkring 35 miljoner kronor där hälften är en vattenavgift och hälften ett rent bidrag.
Amerikansk ’big tech’ och kommunala vattenfrågor möts alltså. Branschorganisationen Svenskt Vatten kallar upplägget Sverigeunikt. Linda Aldebert ser näringslivsbidraget till projektet, som ändå skulle behöva genomföras, som ”bra och viktigt”.
”Blir en stad översvämmad drabbar det alla. Då är det väl bra att alla hjälper till?”, säger hon.
Göran Dahlström (S) har varit Katrineholms kommunalråd i 15 år och är stolt över att kommunen som förr låg i bottenskiktet i olika näringslivsrankningar nu hyser en amerikansk techjätte. Och över våtmarksprojektet, där Amazons medverkan gör att ”vi kan komma igång lite snabbare”, som han uttrycker det.
”Våtmarken kombinerar en lösning på en allvarlig fråga med att lägga till en plats för biologisk mångfald och rekreation”, säger han.
På sikt ska Katrineholm växa med miljontals kvadratmeter vilket ökar belastningen på dagvattensystemen.
”Staden har vuxit snabbare än vi hade självförtroende att tro. Det ökar trycket på att lösa de här frågorna”, säger han.
Men i Katrineholms kommunfullmäktige var projektet inte okontroversiellt. Kritiken rörde bland annat att fem hektar åkermark, en svensk bristvara, tas i anspråk. Men även om åkermark är viktigt, är vatten ännu viktigare, slår Göran Dahlström fast.
Andra menade att kommunen bygger upp en tacksamhetsskuld gentemot Amazon. Det avfärdar kommunalrådet som ”konspirationsteorier” och ”nonsens”. Han ser inga motkrav från bolagets sida.
”Det här kan tjäna som förebild. Kritiken vi har fått är därför lätt att bära. Att kommunen och näringslivet hjälps åt är framtiden”, säger Göran Dahlström.
Man får anta att sörmländska våtmarker inte stod på agendan när Jeff Bezos drog i gång Amazon i Seattle 1994. Men i takt med att bolaget blivit världsomspännande och nått ett börsvärde långt över 1.000 miljarder dollar har kolossens skatteinbetalningar, arbetsvillkor och, inte minst, miljöavtryck ifrågasatts allt mer. I det sammanhanget blir sponsringen av Katrineholms-projektet lättare att förstå.
Manuel Bohnet, Nordenchef för Amazon Web Services, ser det som ett hållbarhetsprojekt. Men det handlar inte om att kompensera för avtrycket från verksamheten i närområdet utan ska snarare ses som en liten bit i ett globalt pussel där Amazons klimatlöfte är viktigast, menar han.
”Amazon är en komplex, snabbväxande och global verksamhet och det är därför vi bland annat satsar på förnybar energi”, säger han och nämner även att de svenska datacentren förbrukar relativt små mängder vatten eftersom de 95 procent av tiden kyls med utomhusluft.
Han motiverar investeringen med att bolaget vill bidra till lokalsamhället i Katrineholm där anställda och kunder bor.
”Det kanske man inte väntar sig från ett globalt bolag, men vi bryr oss verkligen om de lokalsamhällen vi verkar i och känner oss som en del av dem. Därför investerar vi”, säger han.Under första kvartalet i år växte affärsenheten AWS drygt 30 procent till en omsättning på 13,5 miljarder dollar och levererade knappt hälften av hela Amazons vinst. Manuel Bohnet delar inte med sig av siffrorna för Sverige men uttrycker att molnverksamheten även här ”växer snabbt”.
”Vi ser efterfrågan och tillväxtmöjligheter i Norden och det är också en del i motivet”, säger Manuel Bohnet.
Lyfter man blicken från Katrineholm talar mycket för att biologisk mångfald kommer att bli en allt viktigare fråga för växande bolag att ta hänsyn till. Ett pärlband av regleringar och ramverk är på väg från både EU och FN och den 29 juni lanserar börsoperatören Nasdaq en plattform för hållbarhetsdata med syfte att ge beslutsunderlag till investerare. Leverantör till företagsdatan om biologisk mångfald är de svenska miljökonsulterna Ecogain.
Anders Enetjärn, som är grundare till Ecogain, bedömer att frågan ligger drygt fem år efter klimatfrågan. Men han tror att företag kommer att efterfråga affärsmässiga lösningar även inom biologisk mångfald.
”Klimatfrågan har näringslivet börjat driva själva tack vare att det börjar bli lönsamt att göra rätt”, säger han.
I exempelvis USA och Australien utvecklas nu marknader för biologisk mångfald som liknar dem för klimatkompensation, konstaterar han. I Sverige har gruvbolagen stått för några av de de största projekten kring så kallad ekologisk kompensation. Det innebär att förlusten av naturvärden på en plats balanseras mot vinsten på en annan, exempelvis genom restaurering eller att nya områden skyddas.
”Gruvbranschen behöver samhällets acceptans för sin verksamhet. Det gör att de ligger i framkant för att förstå nya hållbarhetsfrågor”, säger Anders Enetjärn.
Borta vid det natursköna rekreationsområdet Djulö mynnar Katrineholms 900 meter långa dagvattentunnel ut i ett stensatt dike som skär genom landskapet som en kniv. Slutdestination är Djulösjön några kilometer söder om staden.
Allt som regnet kan tänkas föra med sig när det faller över stadens hårda ytor följer med. Som oljeläckage, mikroplaster och cigarettfimpar.
”Det ser inte jättemysigt ut”, säger kommunekologen Linda Aldebert när hon tittar ned på det nästan stillastående och grumliga dikesvattnet.
En naturlig sänka i åkern, strax efter tunnelmynningen, ser kommunen som den bästa platsen för den filtrerande våtmarken. Där odlas i dag vete. Linda Aldebert föreställer sig att besökare om några år istället ska kunna blicka ut från spångar och fågeltorn över ett vattenlandskap fullt av trollsländor, grodor, fåglar och en rik växtlighet.
Våtmarkens filtrering ska ske genom att vattnet får en möjlighet att stanna upp och partiklar sjunka ned. Dessutom ska ”fällor” konstrueras, som exempelvis djupare områden som kan grävas upp och rensas, och växter ska absorbera olika föroreningar.
Kan en anlagd våtmark uppnå samma artrikedom som en naturlig?
”Det kan ta 200 år för naturen att leverera ett dött träd med ved som blir ett hem för bland annat vissa kräsna skalbaggar. Men det går ganska snabbt att få till en artrikedom och ett bra myller även i en anlagd våtmark”, säger hon.
Om: Vattenprojekten i Katrineholm
Genom att rusta upp och nästan fördubbla längden på den 900 meter långa underjordiska tunnel som forslar tätortens regnvatten till Djulösjön vill kommunen minska översvämningsriskerna. Nedströms ska en våtmark anläggas för att bromsa och filtrera vattnet och i sig bli en artrik biotop. Kommunen uppskattar kostnaden till hundratals miljoner kronor. Tunneln står för merparten. Amazon Web Services delfinansierar med totalt omkring 35 miljoner kronor. Naturvårdsverket skjuter till drygt 0,5 Mkr.
Om: Biologisk mångfald
Förlusten av biologisk mångfald till följd av mänsklig aktivitet analyseras bland annat av IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, med drygt 130 medlemsländer. Enligt IPBES rapport från 2019 hotas en halv till en halv miljon av världens drygt åtta miljoner djur- och växtarter att utrotas till följd av bland annat förstörda livsmiljöer och föroreningar, om inte ekosystem restaureras och börjar nyttjas hållbart.
Om: Regleringar och ramverk på väg
I höst väntas FN sjösätta ett globalt ramverk kring biologisk mångfald som sätter mål för 2030 och 2050.
I juni klubbade EU-parlamentet en strategi för biologisk mångfald som bland annat innebär att 30 procent av unionens land- och havsytor rättsligt skyddas och att minst 25.000 km fritt strömmande vattendrag ska återstälas till 2030.
Dessutom ska EU:s taxonomi över hållbara investeringar från 2023 omfatta biologisk mångfald. Det innebär att börsbolag och större företag behöver rapportera i frågan.
I Sverige har ett betänkande om ekologisk kompensation som ett sätt att minska förlusten av biologisk mångfald varit ute på remiss. Det bereds nu av regeringskansliet.