Många av storbankernas fonder profilerar sig som hållbara redan i namnet. Men knappt 4 procent av utbudet når upp till högsta hållbarhetsnivån visar Di:s granskning. ”Det är lite oroväckande att så få fonder är mörkgröna”, säger ESG-experten Tony Christensen.
(Dagens industri, 29 april 2021)
De svenska storbankernas hållbarhetsfonder har satts i blixtbelysning av en ny EU-förordning.
Något förenklat kan man säga att de flesta av bankernas fonder som profilerar sig mot hållbarhet har visat sig vara ungefär lika hållbara som en svensk snittfond.
Endast 17 av storbankernas totalt 436 fonder, eller knappa 4 procent, når nämligen upp till EU:s högsta hållbarhetsklassificering där hållbara investeringar är själva målet, och räknas därmed som ”mörkgröna”. Det visar Di:s kartläggning av fondutbudet.
”Det är lite oroväckande att så få fonder är mörkgröna”, säger Tony Christensen, som är ESG-expert på konsultbolaget Enact Sustainable Strategies.
Bakgrunden är införandet av EU:s så kallade disclosureförordningen den 10 mars som innebär att finansaktörer mer utförligt än tidigare måste informera om hållbarhetsrisker.
Den belyser också ett pikant problem för två av de svenska storbankerna. Nordea och SEB SEB har sammanlagt 25 fonder som gör anspråk på att vara ’hållbara’ redan i namnet, men bara 13 fonder totalt som klassas som mörkgröna. Swedbank har inga fonder med ’hållbart’ i namnet, medan Handelsbanken har två, som båda är mörkgröna.
Det stora flertalet av Nordeas och SEB:s hållbarhetsfonder når istället bara upp till den bredare ”ljusgröna” klassificeringen, med lägre hållbarhetskrav som eventuellt går att nå bland annat genom att välja bort vissa portföljinnehav. I den kategorin återfinns samtidigt merparten, 341 av 436, av storbankernas totala fondutbud.
I dagsläget innebär det att exempelvis SEB Hållbarhetsfond Global och ett knippe av bankens korträntefonder räknas som lika ljusgrönt hållbara. Liksom att Nordeas Hållbarhetsfond Försiktig når upp till samma ljusgröna nivå som Obligationsfond korta placeringar och Global Listed Infrastructure Fund.
Tony Christensen påpekar att den ljusgröna klassen framöver antagligen kommer att rymma merparten av de svenskförvaltade fonderna.
”För det är få fonder som säger att de inte tar hänsyn till ESG-aspekter”, säger han.
Han ser fenomenet som en ”liten flagga för småspararna”.
”Sparare vill kanske inte investera i en fond som kallar sig hållbar, men som inte är mörkgrön och har hållbara investeringar som uttalat mål”, säger han.
Det hela kokar alltså ned till huruvida fonder som tillhör den breda ljusgröna klassen kan sägas vara hållbara – och hur småsparare med smak för hållbart ska kunna hitta rätt i det breda ljusgröna utbudet.
Maria Rengefors är chef för Nordea fonder Sverige som har nio fonder med ’hållbarhet’ i namnet men bara två mörkgröna fonder, varav den ena lanserades efter den 10 mars.
Hon uppger att banken inte riktigt har kunnat få svar på huruvida man kan kalla en ljusgrön fond för hållbar – och att Nordea därför kommer att hålla fast vid namnen tills vidare.
”Det är otydligt vad man får och inte får kalla fonder framöver. Det tycks också råda en viss tvekan hos tillsynsmyndigheter”, säger Maria Rengefors.
De flesta av Nordeas fonder tillhör den breda ljusgröna klassen. Får investerare med hållbarhetsinriktning vad de tror att de får?
”Jag kan bara tala för Nordea och då tycker jag att man får det. Det är en hög lägstanivå som vi har haft redan innan disclosureförordningen trädde i kraft. Vi har många ljusgröna fonder och det är vi stolta över”, säger hon.
SEB har elva mörkgröna fonder och 16 som heter någonting med ’hållbarhet’ eller ’sustainable’.
”De här namnen kommer att försvinna”, säger Elisabet Jamal Bergström, hållbarhetschef på SEB Investment Management.
Bakgrunden är enligt fondchefen att en ny hållbarhetspolicy i år ska tillämpas på samtliga storbankens fonder för att höja ambitionen på helheten.
”Därför ser vi inte att vi har något behov av att göra skillnad på ’hållbara’ fonder och andra”, säger hon.
Namnbytet aviserades tidigare i år efter det att Di uppmärksammat att flera av SEB:s fonder med ’hållbart’ i namnet i princip speglade större index eller innehöll några av världens större koldioxidutsläppare och fossilproducenter.
Både SEB och Nordea uppger att ambitionen framöver är att kunna klassa fler fonder som mörkgröna genom nylanseringar och genom att se över det befintliga utbudet.
”Det är också viktigt att komma ihåg att de fonder som är klassade som ljusgröna har en hög ambitionsnivå när det gäller hållbarhet”, säger Elisabet Jamal Bergström på SEB.
Om: Disclosureförordningen
Disclosureförordningens första nivå trädde i kraft den 10 mars. Den är en del av EU:s regelverk för att stoppa greenwashing och tvingar finansmarknadens aktörer att redovisa kvantitativ och kvalitativ data över investeringarnas hållbarhetspåverkan.
Fonder klassificeras nu i olika hållbarhetskategorier.
– Mörkgröna fonder når upp till artikel 9 i EU:s disclosureförordning och anses därför ha hållbara investeringar som mål
– Ljusgröna fonder når upp till artikel 8, som är en lägre grad av hållbarhet där fonden anses främja miljörelaterade/sociala faktorer. Denna nivå kan nås genom exkludering av innehav.
– För övriga kategorier beaktas inte hållbarhet i investeringarna eller så når man inte upp till kraven som EU ställer på mörkgröna och ljusgröna fonder.