Störtflod till Stockholm – rännil till resten. Så kan man tillspetsat sammanfatta Di Digitals granskning av riskkapitalets fördelning i Sverige. ”Anmärkningsvärda och skrämmande siffror”, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren. Men meningarna går isär.
(Di Digital, 17 februari 2020 – skriven tillsammans med Julia Caesar)
Huvudstaden verkar ha magnetiska effekter på riskkapitalet. Det visar Di Digitals stora geografiska kartläggning av rekordsumman 14,05 miljarder kronor som investerades i knappt svenska 600 startupbolag under det första halvåret i fjol.
Drygt 80 procent av pengarna gick nämligen till bolag från Storstockholm – med betalspecialisten Klarna och batteritillverkaren Northvolt i spetsen genom finansieringsrundor på totalt drygt 5 miljarder kronor vardera.
Andelen för Göteborg respektive Malmö-Lund var knappt 5 respektive drygt 3 procent. Resten av landet fick dela på mindre än 12 procent.
Fördelningen får Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren, att studsa till.
”Det är anmärkningsvärda och skrämmande siffror. Göteborg är ju Sveriges tillväxtlokomotiv. Vi har stigande konjunktursiffror och den största ansamlingen av industriföretag i hela landet”, säger han.
Att det inte avspeglas i mer tillväxtmedel till startupbolag förklarar han med att få riskkapitalister har sitt säte där.
”Här råder ingen brist på goda tankar, idéer och uppslag. Men det saknas riskkapitalister. För att hitta spännande bolag måste man träffa människor på daglig basis. Det räcker inte med att komma hit tre gånger om året”, säger han.
Men Günther Mårder, vd för företagarorganisationen Företagarna, är varken särskilt förvånad eller bekymrad över fördelningen.
”Det finns en högre medvetenhet i Stockholm om vikten av att synas och att tala vitt och brett om sin egen potential när man samlar in kapital”, säger han.
Lyfter man blicken bortom Sveriges gränser ser man att de dryga 11 miljarder kronor som Stockholmsbolagen mottog under första halvåret 2019 faktiskt är mer än vad alla danska och norska startupbolag tog in tillsammans under helåret, enligt riskkapitalbolaget Atomicos sammanställning.
Stockholm rycker alltså inte bara ifrån resten av Sverige utan tillhör toppskiktet i Europa. Det senaste decenniet har staden också fostrat internationellt slagkraftiga techbolag som Spotify, Klarna och Izettle. Det i sin tur leder till fler affärsänglar och lockar till sig utländska riskkapitalbolag.
En annan nyans belyses av den svenska batteritillverkaren Northvolt – som i fjol var ett av de bolag som mottog allra mest riskkapital i Europa. Även om huvudkontoret ligger mitt i centrala Stockholm så kommer bolagets huvudsakliga värdeförädling att ske i fabriken i Skellefteå.
Det är inte heller något unikt svenskt fenomen att startupsektorn kraftsamlar på vissa platser. Liknande tendenser finns i exempelvis Berlin, London och Silicon Valley. De här städerna lyfts ibland fram som exempel på kunskapskluster – det vill säga platser där företag inom vissa nischer ansamlas och drar nytta av varandra.
”Stockholm drar till sig kunnigt folk. Där är finansmarknaden mest utbyggd och där finns flest programmerare. Ska du etablera ett startupbolag är det platsen du ska vara på”, säger Günther Mårder.
Han ser inte någon större mening i att medvetet försöka bryta mönstret.
”Man ska respektera marknadslogiken. Att bolag som gör likartade saker samlas tillsammans ser man också i det lilla. Går du förbi en frisör i en liten stad, ser du sannolikt snart en till”, säger han.
Inte heller Johan Trouvé har några synpunkter på de privata riskkapitalbolagens investeringar. Däremot efterlyser han mer engagemang från statliga aktörer. Till gruppen räknas exempelvis Almi Invest, Industrifonden och Saminvest.
”De behöver inte alla dras till samma sockerbit. Industrifonden, exempelvis, har satsat mer än dubbelt så mycket inom 500 meter från sitt kontor i Stockholm än vad de har gjort i hela Västsverige. Det säger ju en hel del”, säger Johan Trouvé och hänvisar till den statligt grundade investeringsstiftelsens senaste årsredovisning.
Han ser en förbättringsmöjlighet genom att Industrifonden helt sonika flyttas till Göteborg. Fram till 2014 hade fonden ett kontor i staden.
”Det kunde vara ett Alexanderhugg. Eller så kan de åtminstone etablera ett kontor här. Det är ju här industrin finns”, säger han.
Industrifondens vd David Sonnek tillbakavisar kritiken. Han menar att eftersom stiftelsen endast satsar på ett fåtal spjutspetsbolag – ”som är av strategisk betydelse för framtidens Sverige” – blir också antalet investeringar per region och år litet.
”Vi har under verksamhetsåret gjort två investeringar i Göteborgsområdet och har dessutom fler på gång så jag ser inte alls att regionen skulle vara missgynnad”, säger han.
Om man vänder på steken – vad kan västsvenska bolag göra för att locka riskkapitalister?
”Jag vill absolut inte bara skylla på beslutsfattare i Stockholm. Vi måste synas och höras mer och locka folk att komma till Göteborg och staden måste släppa in dem”, säger Johan Trouvé.
Om: Di Digitals granskning
Under det första halvåret 2019 mottog 591 onoterade bolag sammanlagt 14,05 miljarder kronor i riskkapital.
Så fördelades pengarna:
Stockholm – 11,27 miljarder kronor – 80,2 procent
Göteborg – 654 miljoner kronor – 4,7 procent
Malmö och Lund – 466 miljoner kronor – 3,3 procent
Resten av landet – 1,66 miljarder kronor – 11,8 procent
Antal bolag som fick pengar:
Stockholm – 347
Göteborg – 55
Malmö – 34
Lund – 27
Uppsala – 20
Linköping – 11
Skövde – 6
Västerås – 5
Växjö – 5
Örebro – 5
Helsingborg – 4
Luleå – 4
Skellefteå – 4
Sundsvall – 4
Umeå – 4
Borås – 3
Halmstad – 3
Jönköping – 3
Norrköping – 3
Trollhättan – 3
Övriga Sverige – 41
Fotnot: Kartläggningen är baserad på alla investeringar registrerade i Nordic Tech List under första halvåret 2019, som i sin tur bygger på siffror från Bolagsverket. Nyemissioner på över 100 000 kronor i onoterade bolag är inkluderade och omräknade från euro till kronor med Riksbankens genomsnittliga växelkurs för 2019.