Veckans Affärer har träffat Ola Rollén som har utnämnts till en av världens bästa vd:ar och tagit sitt bolag Hexagon från en omsättning på 1,5 miljarder till över 100 miljarder kronor. Men han är knappast klar än.
(Veckans Affärer, 27 mars 2015)
En gång handplockad av industrimannen Melker Schörling har Ola Rollén förvandlat ett sömnigt konglomerat med fingrarna i alla syltburkar till den i dag vältrimmade globala vinstmaskinen Hexagon. Bolaget som är världsledande på mätteknik har under hans femton år som vd ökat sitt börsvärde från 1,5 miljarder till omkring 100 miljarder kronor. Och i korten finns än mer tillväxt för Hexagon – och en egen investeringslåda för Ola Rollén.
Han möter upp Veckans Affärer i Zürich, är ledigt klädd och kommer ensam. Fakta och detaljer har han i huvudet och han har lätt för att snabbt hitta konkreta analogier mellan det han gör och mer vardagliga ting.
Hans utpräglade Stockholmsdialekt påminner en del om tv-profilen Erik Haags. En annan likhet med programledaren för ”Historieätarna” är att även Ola Rollén verkar spela oförstående i vissa frågor.
Han har utnämnts till en av världens 25 bästa vd:ar av Harvard Business Review och har kallats för ”Sveriges kanske bästa företagsledare alla kategorier”.
Samtidigt beskrivs han av kolleger som hårt arbetande, kreativ och extremt analytisk. Av andra som en kall och krävande chef som är ointresserad av människor men har ett laserfokus på vinst.
De smickrande omdömena säger han sig antingen aldrig ha hört eller inte lägga någon vikt vid, och han är konsekvent noggrann med att tona ned sin egen roll.
”Status och titlar är en dålig drivkraft och man ska ändå inte bry sig om vad folk tycker, för man är snart bortglömd. Vem var vd på Ericsson 1995? Vem minns, who cares? ”, frågar han retoriskt.
Men vare sig han vill det eller inte har Hexagon blivit närmast synonymt med Ola Rollén.
När han storsålde år 2011 slaktades kursen. När det i februari i år stod klart att han säljer halva innehavet för att dra igång en egen investeringsverksamhet fick aktiekursen skrämselhicka tills det meddelades att han har förbundit sig med optioner och löften att stanna kvar i Hexagon ytterligare ett antal år.
Hexagon hoppade han på år 2000 efter att ha charmats av storägaren Melker Schörling som sökte en ung vd som ändå hade några års erfarenhet. Ola Rollén var då vd på Sandvik Materials Technology och familjen hade hamnat lite i kläm på grund av att han ville genomföra ett impopulärt omstruktureringsprogram på verkstadsbolaget.
”I stället flyttade jag till Stockholm till en bra chef och med en chans att tjäna pengar.”
Han och finansmannen Melker Schörling ser på människor på samma sätt: vilka man bör anställa och vilka man bör undvika.
”Med rätt människor blir allt bra och med fel så går allt fel.”
Det blivande radarparet hade en vag önskan att omvandla det spretiga konglomeratet till ett nischat och globalt högteknologiskt företag. Men någon plan i egentlig mening fanns inte.
”Melker sade att det här bolaget har kört i diket, och du kan i varje fall inte göra det sämre”, minns han.
Han nagelfor innehaven. Inte mycket var livskraftigt och nästan allt såldes.
”En dag ringde några från ett dagis i Linköping och sade att de tillhörde oss. Varje månad upptäckte vi en ny business som vi inte visste att vi hade”, minns han.
För att få rätsida på skutan fick Ola Rollén blicka utanför konglomeratet. Och utanför Sverige.
Den första pusselbiten till dagens Hexagon lades för femton år sedan. Ola Rollén såg då tre möjliga inriktningar: ett mätteknikbolag eller en underleverantör till antingen mobiltelefonbranschen eller lastbilsbranschen. Mättekniken vann, och amerikanska Brown & Sharpe förvärvades. Bolaget var i kris och därför ganska billigt, om än dyrare än Hexagon. En styrelseledamot avgick i protest. Men den oprövade vd:ns linje vann.
”Där visade Melker sin storhet som ägare som trodde på mig”, konstaterar Ola Rollén.
Hexagons mät- och visualiseringsteknik används idag inom bland annat byggindustrin och försvars- och flygindustrin. Ett exempel på en lösning är sensorer som hämtar data och sedan omvandlar det till bilder som kan användas som beslutsunderlag. Ett annat är mätmaskiner som mäter i tre dimensioner med en noggrannhet på en miljondels meter.
Om han på en middagsbjudning lite snabbt ska beskriva Hexagon kallar han det för IT-bolag. Den som behöver något mer handfast för att förstå kan ta upp sin smarta mobil.
”Vi är med och gör skärmarna till Apples Iphone. Det är ett väldigt precisionsjobb. Vi mäter glaset och ramen så att de kan dockas ihop. Sedan förra året gör vi också alla nya kartor till Iphone.”
Hexagon har gått som tåget i många år. Ola Rolléns mätteknikbolag är nu börsens fjortonde största bolag, större än gamla svenska verkstadsklenoder som SKF, Skanska och Electrolux.
Och makrohoroskopet tycks visa på fortsatt tur i affärer. Den industriella automatiseringen och Internet of Things är två pågående megatrender som båda stryker Hexagon medhårs. Bolagets precisa mätinstrument behövs i industrin och för bland annat framtidens självstyrande personbilar. Just nu samarbetar Hexagon exempelvis med fem biltillverkare som utvecklar autonoma bilar.
Men det här var givetvis inget som han eller någon annan kunde förutsäga när kursen lades om till mätteknik.
”Du kan aldrig planera helt för framtiden. Men du kan vara lyhörd och nyfiken. Bli aldrig gammal och trött och tänk att det här är för jobbigt att lära sig. Då ska du inte vara ledare”, säger han.
Att Hexagons intäkter i flera affärsområden har haft en väldigt stark korrelation med världsekonomins BNP-utveckling är något som flera aktieanalytiker som följer bolaget noterat. En analytiker berättar för VA att han ser på Hexagon som ett luftslott med ansträngd balansräkning som är ovanligt gynnat av centralbankernas just nu expansiva penningpolitik och en därav följande artificiellt förhöjd efterfrågan på bland annat infrastruktur.
Ola Rollén avfärdar resonemanget och hittar en angreppspunkt. Han pratar snabbt och ivrigt, märkbart uppretad.
“Att säga att behovet av infrastruktur är tillfälligt är det dummaste jag hört! Du har två miljarder människor i världen som rör sig från landsbygden in till städerna och de ska ha el, vatten, hissar, bilar och mobiler. Och det finns inte ett hörn av världsekonomin där inte centralbankspengarna sipprar in. Dessutom klarade vi oss bra innan.”
Till grund för många beslut ligger en femton år gammal intern analys som han själv ligger bakom. Den har ett enkelt budskap: världsekonomin är stadd i snabb förändring.
Dokumentet beskriver bland annat hur medelklassen i Europa och USA lämnar över stafettpinnen som världsekonomins motor till tillväxtländernas medelklass.
Ojämlikheten mellan länder utjämnas mer än inom dem. Mogna marknader kommer att uppvisa en svag BNP-tillväxt och ha en åldrande befolkning med en medelklass som känner sig trängd. Så långt inget nytt. Men runt makrotrenderna hittar Hexagon konkreta affärer.
Han ger några exempel: ”I väst kan vi jobba med åldrande infrastruktur och mätinstrument till kirurger som behandlar ålderskrämpor. Social instabilitet tror vi kommer att göra våra system som kombinerar kartor med polisbilar och ambulanser till en jättebra business.”
På tillväxtmarknader ska Hexagon i stället satsa på ny infrastruktur och dra nytta av medelklassens allt tjockare plånböcker. Ola Rollén vurmar för Kina och han har själv bott i landet i två år ”för att förstå utvecklingen”. Kinas framtida roll liknar han vid den USA hade efter andra världskriget, då det fanns amerikaner som spindlar i nätet i varje viktig bransch.
Hur upplever du teknikutvecklingen – går det snabbare idag än förr?
”Tidigare var det parallellspår som gällde. Men nu håller allt på att smälta samman och då får vi en exponentiell effekt. Vi kommer att använda oss av AI och kombinera det med våra 3D-mätningar på ett sätt som man bara kunde drömma om för några år sedan. Det är datakraften som ligger bakom det.”
Sina första lektioner i företagande fick han i en färgfabrik i Flen. Den ägdes av hans pappa, Jan Erik Rollén.
Där prövade han det mesta under uppväxten, både inom tillverkning och administration. Till sist hamnade han i styrelsen.
”Men man ska inte sitta i en styrelse med sin pappa. Det funkar inte”, säger han.
Mamman Berit Rollén har en annan bakgrund. Hon var under några år journalist på Veckans Affärer. Därefter statssekreterare under Olof Palme och sedermera generaldirektör för Migrationsverket.
Att växa upp med en fabriksägare till pappa och en mamma som var högt uppsatt inom Socialdemokraterna gav perspektiv.
”Det var två helt olika synsätt på allt. Om du föds i en bra förort till Stockholm och sedan går till Handels och hamnar på McKinsey så har du missat stora delar av livet. I Enskede där jag växte upp hade många kompisar det riktigt dåligt ställt. Det var liksom en annan vardag. Att inte se vissa delar av samhället tror jag är livsfarligt som företagsledare.”
I dag är Ola Rollén god för mellan en halv och en miljard kronor baserat på ersättningar och Hexagons börsvärde.
Det har sagts att din främsta drivkraft är pengar…
”Det är inte sant! ”, inflikar han blixtsnabbt. ”Det kan man inte ha som drivkraft. Din längtan efter mer pengar kan inte entusiasmera folk. Du kan inte hålla brandtal med andemeningen att du vill bli rikare. Folk missuppfattar mig därför att jag är otroligt fokuserad på vinsten. Men det är så man uttrycker om ett företag går bra eller dåligt.”
Det som istället driver honom, menar han, är att få resa runt och träffa intressanta människor och hans fascination över affärer och teknik.
Var det självklart att du hamnade där du hamnade?
”Nej. Jag var urusel på högstadiet och gymnasiet. Lat och ointresserad. Men på universitetet hände något när jag insåg varför man skulle kunna det vi pluggade. Jag blev faktiskt kursetta på ekonomlinjen.”
Hade han varit 24 år och kursetta år 2015 hade han återigen hamnat i industrin säger han. Men när han tog examen var drömmen att bli finansanalytiker. Efter en första anställningsintervju hos en av storbankerna skrämdes han i väg till industrin, ”som ju faktiskt skapar någonting”. Finansbranschen upplevde han som stöddig, självgod och pengafixerad.
Hexagon har gjort sig känt för sina många och lyckade förvärv. Bolaget har också en intern inköpslista med intressanta företag.
”Vi träffar dem löpande och frågar: Är det dags att sälja nu? Några av företagen är stora och skulle förändra hela Hexagon. Sådana köp brukar vi göra med fem års mellanrum. Men de flesta bolagen på listan är små.”
Det ser nämligen annorlunda ut i dag, konstaterar han. Stora företag har svårt att komma med nya teknologier och samarbeten blir bara viktigare.
”De intressantaste företagen kan bestå av fem supersmarta ingenjörer.”
Hur tänker ni kring förvärv?
”Varför köper man ett bolag? Tänk igenom det först. Ibland vill du bara komma åt någons kunder och inget annat. Men efter en lång förhandling är man kompis med personerna på andra sidan bordet och lovar chefsposter hit och dit. Grundregeln är att hur trevlig du än är så ska jag sparka dig om jag köpt ditt bolag, för du kommer aldrig acceptera min syn på saker. Vi kallar det här för konfrontationsförvärv. Jag går igenom personallistan och är stenhård. De här människorna, de här fabrikerna och de här produkterna vill jag inte se här något mer!”
Och hur är det när ni vill åt någons personal eller produkt?
”Det är vanligare att vi köper sådana bolag. Vi kallar det för synergiförvärv. Då är det viktigt att personalen fortsätter vara motiverade och entusiastiska. Där är din egen stab den stora faran. Plötsligt kanske det fokuseras på en massa pseudogrejer som inte har ett smack att göra med det värde du såg i företaget. Diktera inte hur visitkorten ska se ut eller hur semesteruttagen ska göras. Förändra max fem kritiska aktiviteter. Kanske 10 procent av de anställda behöver påverkas av köpet. Låt de andra göra vad de gjorde förut.”
Byråkrati, mjuka värden och svenskt konsensustänkande ger han inte mycket för. Organisationer ska vara små och platta så att snabba beslut kan fattas och rävspel undvikas. Så länge man levererar får man ganska fria tyglar.
Hur är du som ledare?
”Jag vet faktiskt inte. Men det kan nog vara jobbigt att rapportera till mig”, säger han med ett skratt. ”Skyhöga mål får en att skärpa till sig. Sedan är jag dålig på att spela. Om jag är ointresserad märks det direkt.”
Ni har ytterst få kvinnor på ledande positioner. Hur kommer det sig?
”Det har påståtts i svensk press att jag föredrar att jobba med män men det är bullshit. Min mamma som jobbade med jämställdhet i femton år skulle kölhala mig om så vore fallet. Men de sökande till nya positioner har varit män och företagen vi har förvärvat har bestått av män. Här är Kina faktiskt mycket bättre än Europa.”
Internt hålls vinsten över allt annat. Alla mäts på vinst och alla får bonus på vinst.
”Vi har inga kvalitativa mått. Om du har mjuka mått blir det politik i det hela. Då kan vissa få mer bonus än andra för att de är populära. Det finns hur många Powerpointgenier som helst, men om du belönar på basis av det kommer du att köra i diket. Vinstfokuset skapar en meritokrati där de som bidrar mest får mest betalt.”
Strax efter vårt möte ska han träffa kandidater som ska ersätta en omtyckt landschef som ska pensionera sig. Han vill se kandidater som är trygga. Imperiebyggare går an, så länge de är lojala mot Hexagon.
”Otrygga människor blir dåliga chefer. Har du för mycket att tänka på med dig själv har du inte tid och ork att bry dig om andra.”
I februari blev det känt att Ola Rollén ska börja bry sig om annat än bara Hexagon. Snart drar han igång en egen investeringsverksamhet. För ändamålet sålde han halva innehavet i Hexagon, och fick en grundplåt på 300 miljoner kronor. Med sig har han Melker Schörling. Radarparet blir antagligen de största ägarna, även om det inte är riktigt klart, ”för det är fler som vill in”.
Han är inte alltför ivrig att prata om det som beskrivits som ett drömprojekt.
”Måste vi? ”, säger han besvärat.
Vad är tanken bakom?
”Jag har tjänat tillräckligt för att inte behöva jobba längre och då vill jag låta pengarna jobba istället. Någon dag blir jag gammal och gaggig och tvingas sluta på Hexagon. Som sagt, Ericssons vd från 1995 drömmer sig säkert tillbaka. Hemligheten är att bygga ett eget bolag där du inte kan få sparken.”
Investeringslådan kommer att vara baserad i London och kanske i Hongkong, ”en fantastisk mylla för nya idéer och inkörsporten till Kina”. Bolag som kombinerar dagens teknik med framtidens teknik, och sådant som drar nytta av mobilexplosionen, är högintressant i Ola Rolléns ögon.
Det är ganska många som tänker likadant. Har ni bättre koll på det här än andra har?
”Ja. De har för mycket portföljtänk och vill ha många små investeringar för att sprida risker. Men jag har lärt mig att den bästa riskelimineringen är att tränga djupt in i en enda bra bransch och lära sig den utan och innan.”
Han har meddelat att han kommer att stanna i Hexagon ungefär fem år till. Och han bedyrar att han fortfarande tycker att Hexagon är roligare än något annat alternativ. Arbetet är nämligen inte klart ännu, och bolaget ömsar just nu skinn.
”Vi övergår till att sälja lösningar snarare än produkter. Jag kan tänka mig att vi börjar köpa hårdvarulösningar från våra konkurrenter framöver. Vi har lärt oss över tid att det är mycket smartare att sälja prenumerationer än produkter. Det blir mindre svängningar i intäkterna.”
Hur ser Hexagon ut den dagen du lämnar?
”Då är vi på väg att bli ett riktigt intressant bolag! Jag märker det på den typ av kontakter vi får i dag. Nu har vi samarbeten med de stora drakarna som Apple, Google, IBM. Det hade vi inte för fem år sedan. Vi har en kärnkompetens som behövs i framtidens samhälle. Så vi har nog chansen att bli ett riktigt, riktigt stort bolag.”
Om: Ola Rollén
Född: 1965.
Familj: Hustru och tre barn.
Utbildning: Ekonomlinjen vid Stockholms universitet.
Uppvuxen: I Enskede i södra Stockholm.
Bor: Flyttar från Hongkong till Storbritannien i april.
Läser: ”Bara skönlitteratur, inga managementböcker. ’Den sanna historien om Pinocchios näsa’ av Leif GW Persson är en favorit. ”
Lyssnar på: ”Börspodden (som också gör Veckans Aktie på VA.se), de är superbra och har fått i gång mig på podcast. Nyss lyssnade jag på en professor som pratade om styrsystem för drönare. Det råkar vara något som är intressant för Hexagon.”
KARRIÄR
1989 Börjar som trainee på Stora
1990 Får jobb som divisionscontroller på Kanthal
1998 Vice vd AvestaSheffield
1999 Vd Sandvik Materials Technology
2000 Handplockas av Melker Schörling som vd för Hexagon
2001 Köper det amerikanska mätbolaget Brown & Sharpe med anor från 1800-talet 2005 Köper schweiziska Leica med över 150 års historik.
2010 Köper Intergraph, en amerikansk mjukvarukoncern.
2015 Säljer halva innehavet i Hexagon för 300 Mkr och startar ett nytt investeringsbolag tillsammans med Melker Schörling.